Vilket gatunät fanns i städerna på medeltiden
Den medeltida staden
Posted On februari 13,
Vad som egentligen är en stad kan genom historien definieras ur flera olika aspekter. Administrativt definieras staden som en ur landsbygden utbruten kommunal enhet som uppbär särskilda privilegier. Dessa privilegier omfattar exempelvis rätten att föra handel och uppta skatt. Geografiskt definieras staden som en bebyggelseform som kännetecknas av planmässigt anlagda gator i en relativt omfattande och tät bebyggelse i förhållande till landsbygden. Ekonomiskt definieras staden av en tydlig arbetsfördelning mellan invånarna. I staden har handel och hantverk en stor ekonomisk betydelse medan lantbruket har en begränsad och underordnad betydelse. Ur det sociologiska perspektivet innebär begreppet stad att ett stort antal människor är koncentrerad till en begränsad yta. Fram till och med talet uppfyllde inte alla de orter som definierades som städer ur ett administrativt perspektiv de geografiska och ekonomiska definitionerna och det fanns orter som ur ett geografiskt perspektiv skulle kunna definieras som städer men som inte besatt några stadsprivilegier. För att inte fastna i dessa definitioner är det därför ur ett bebyggelsehistoris
1. Allmänt
Att färdas under forntiden innebar inte alltid att man gick eller red efter exakt samma väglinje. Man valde den linje i terrängen som just för stunden var mest framkomlig. På så sätt uppstod ett brett vägrum, som man färdades genom. I slänter och där de olika lederna sammanstrålade mot ett vadställe uppstod speciellt mycket slitage av fötter, hovar och vattnets erosion och s.k. hålvägar uppstod.
Under medeltiden var allmänna vägar farbara endast med häst. Det skulle dröja ganska länge innan vägarna blev farbara för kärror och vagnar.
Sträckningen av sommar- och vintervägarna skilde sig åt. För att så mycket som möjligt undvika vattensjuka områden gick sommarvägarna uppe på åsar där underlaget var torrt. Dessa vägar var därför oftast backiga.
Vintervägarna däremot gick i stor utsträckning över vattendragens isar, över frusna myrar och i dalsänkor. Man kunde till stor del undvika backar. Vägarna blev rakare och avst&ar
Den medeltida staden
Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta ifrån Tyskland, hitkallade för för att forma våra första städer. Då oss går in i medeltiden har oss en enda stad, då vi lämnar den finns omkring 45 städer.
Bild:
Vy över enstaka del från Stockholm inom början från talet. flera av dem äldre trähusen var då ersatta tillsammans med större stenhus.
Tyska influenser
De största handelsstäderna inom Sverige anlades efter tyska förebilder.
Man placerade torget inom mitten, nära sidorna nedsänkt kyrkan, stadshuset och dem finare bodarna (butikerna) samt köpmanshusen.
Periodvis dominerade invandrade tyskar all betydelsefull kommersiell aktivitet i dem svenska städerna. Det fanns tyskar ifrån Hansastäderna likt skötte exporten, och beneath långa tider var mer än 40 procent från dem likt ägde stenhus i huvudstaden tyskar. detta fanns tider då svenskarna i våra städer nästan var enstaka skyddad minoritet. En team i huvudstaden bestämde för att bara hälften av antalet borgmästare samt bara hälften av antalet rådsherrar fick vara tyskar (se faktarutan nedan). Svenskarna måste även få artikel med samt bestämma!
Vi tog efter tyskarna i allt, även inom språket. Därför använder oss än inom dag tyska ord såsom stad, borgmästare o