Bakgrundsstrålning farligt
Påvirkes vi af baggrundsstrålingen?
8. september
Hej Spørg ifall Fysik
Hvilken påvirkning har baggrundsstråling vid kroppen og dens organer. Og hvad betyder detta for verden, og burde man gøre mere ved det, og inom så fald hvordan?
Med venlig hilsen
A K B
Den baggrundsstråling vores krop udsættes for, har flere kilder. inom al mark er der radioaktive stoffer, der er i enstaka almindelig villahave omkring 1 kg Uran i dem øverste 0,3 m. detta ses også på strande, en sektion af dem sorte korn er Uranmineraler.
Det og dets datterprodukter (de stoffer detta henfalder til) har henfaldstider der måles i millioner eller milliarder af kalenderår. Der er desuden andre radioaktive stoffer i jorden. Et af dem indeholder vi alle nemlig Kalium, som findes i naturligt kalium, såsom er et grundstof, oss ikke förmå undvære, og 0,01 % af detta vi får, er radioaktivt.
Der er ett række andre stoffer, likt har naturlige radioaktive isotoper, som oss har inom os inom meget små mængder, vilket vi bl.a. indtager, når de er i vores mad. Disse radioaktive stoffer udsender alfa- beta og gammastråling (ioniserende stråling), likt kan beskadige vore celler - og specielt beskadige DNA. Alfastråler udefra trænger næppe igennem huden, betast
Vad innebär bakgrundsstrålning?
Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på millisievert (mSv). Omräknad per timme ger den naturliga strålningen en stråldos på 0,, millisievert (mSv).
Vad är Strålsjuka?
Svar: Om en person utsätts för extremt höga stråldoser (> mSv) under en mycket kort tid, kan man drabbas av akut strålsjuka. Kroppen kan då reagera med symtom som kräkning eller medvetslöshet. Även hudförändringar kan förekomma. Det som händer vid akut strålsjuka är att cellerna i livsviktiga organ slutar fungera.
Hur är radioaktivitet farligt?
Om mänsklig kroppsvävnad utsätts för strålning kan till exempel cellernas arvsmassa (DNA) skadas. Normalt repareras de skadade cellerna eller stöts bort, men skadorna kan också leda till cancer. Höga stråldoser som dödar många av cellerna i vävnaden, kan dessutom orsaka akut strålsjuka och fosterskador.
Var är bakgrundsstrålningen som störst?
Den dos som orsakas av yttre bakgrundsstrålning kommer alltså i huvudsak från jordmånen och från byggnadsmaterial inomhus och är i genomsnitt 0,5 mSv/år per finländare. Variationen mellan olika
Bakgrundsstrålning
Bakgrundsstrålning är den joniserande strålning som alla människor oundvikligen utsätts för på grund av kosmisk strålning från rymden samt från naturligt förekommande radionuklider i luft och mark och i den egna kroppen. Utöver detta inkluderas ofta de ytterligare stråldoser som är svåra att undvika från byggnadsmaterial och föda, från aktiviteter som flygresor, medicinsk diagnostik och tobaksrökning, samt nedfall från atombombsprov och kärnkraftsolyckor.
Med beaktande av normala levnads- och vistelsemönster så är den genomsnittliga stråldosen i Sverige cirka 2,4&#;mSv/år för icke-rökare och 3,9&#;mSv/år för rökare.[1]
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Bakgrundsstrålning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige är den genomsnittliga bakgrundsstrålningen från icke antropogena källor cirka 0,5&#;mSv/år, bestående i medeltal av 0,3&#;mSv från kosmisk strålning, 0,&#;mSv från mark samt 0,16&#;mSv från naturligt förekommande nuklider (40K och 14C) i den egna kroppen.[2] Vid uppskattningen av stråldos från mark har normala vistelsemönster beaktats.
Med beaktande av tillkommande strålkällor som till exempel radon i bostäder, medic