Tystnad på tornedalsfinska
Meänkieli
Meänkieli, eller tornedalsfinsk, er det språket som utvikla seg i den delen av finskspråkleg Nordkalotten som vart att i Sverige etter at Finland vart ein del av Russland i Sjølve ordet meänkieli tyder 'vårt språk' (ordet for 'vårt' ville på finsk ha vore meidän), og det vart frå gammalt av brukt for å markere skilnaden mellom eige språk og språket i Finland. Frå og med slutten av talet vart denne nemninga også brukt i meir offisielle samanhengar. Det er vanskeleg å seie kor mange det er som snakkar meänkieli, overslaga varierer frå 25&#; til 70&#; personar.
I utgangspunktet skilde ikkje dialektane på kvar side av Torne älv seg frå kvarandre, men etter har dei utvikla seg kvar sin veg. På finsk side har dialektane vorte påverka av standardfinsk både grammatisk og leksikalsk, store delar av kulturordforrådet som har komme til dei siste åra er resultat av målmedvite språkplanlegging, på svensk side av Tornedalen har dei ikkje hatt del i denne utviklinga. På den andre side har meänkieli vorte påverka til ein viss grad av samisk, men særleg av svensk, gjennom ein målmedviten forsvenskingspolitikk dei siste hundre åra.
Utbreiing
[endre | endre wikiteksten]
Meänkieli kallas även tornedalsfinska. Antal talare: ca 40 - 70 Meänkieli (meän kieli) särskrivet betyder vårt tungomål. meänkieli existerar även en finsk-ugriskt tungomål. Det existerar sedan kalenderår ett inhemskt officiellt minoritetsspråk i land. Ordet meänkieli användes inom riksdagsbeslutet vilket i princip stadfäste dialekten som en änkieli talas i land och
tillhör regionen Tornedalen. Det existerar bara inom Sverige liksom det existerar ett minoritetsspråk. Meänkieli äger en flagga och den har färgerna gul,vit samt blå. tid blev Tornedalen uppdelad mellan två nationer när land i norden blev ryskt. Eftersom den finska liksom talades inom Meänmaa vid båda sidor om gränsen inte ägde status såsom språk utan uppfattades såsom en finsk dialekt fanns det flera benämningar vid språket - som ovan änkieli består av tre huvuddialekter likt är Tornedalsfinska, Gällivarefinska samt Kirunafinska.
Språkhistoriskt tillhör Meänkieli den östersjöfinska grenen från de finska-ugriska språken.
Ni försökte slå barnen svenska
Tornedalens historia måste berättas igen och igen
”Meänkieli”, vårt språk, var väldigt länge inte alls vårt.
Det var fel, något som skulle slås ur barn.
Barn som sedan tystnade.
Barn som växte upp till vuxna som inte ville föra språket vidare till nya generationer. Språket de själva fick lida så mycket för att de kunde.
Förtrycket mot Tornedalingarna är berättelsen om klasshat, städernas förakt mot landet, statens överhöghet och rasbiologin som fick fäste i Sverige.
I skolorna i Tornedalen slogs barn för att de talade det enda språk de kunde. Så blev Meänkieli familjens språk, till värmen som bars vidare till nya generationer genom orden som inte fick uttalas i klassrummen eller på rasterna.
För även om staten slog, och de äldre hade fått lida för Meänkieli, blev det för andra generationer glada barndomsminnen, minnen av släktingar som förläget mumlade på svenska men blev hela, komplexa individer på tornedalsfinska.
Och vi lärde oss också meänkieli, fast vi inte skulle.
Men för många av oss blev språket halvt. Halvt som i att förstå nästan varje ord som yttrades, men inte kunna skriva och inte själv kunna prata. Snava p