Vilka är de tre aggregationstillstånden
Aggregationstillstånd
Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform samt är dem olika former som en ämne är kapabel befinna sig i beroende på temperatur och tryck. De tre i vardagslivet vanligaste formerna är gasform, flytande form eller gestalt och fast form.
Vid högre temperaturer bildas istället plasma, samt vid låga formar vissa ämnen Bose–Einstein-kondensat. Vid extremt högt tryck uppstår tillståndet degenererad ämne.
Aggregationstillstånd kallas ibland faser, men fas har enstaka mer bestämd betydelse. Diamant och grafit är numeriskt värde olika faser av grundämnet kol, dock de existerar i identisk aggregationstillstånd, nämligen fast, nära rumstemperatur.
Aggregationstillståndet hos en ämne tillsammans en bestämd kemisk formel betecknas tillsammans med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står för gas, liquid respektive solid). en exempel existerar vatten, H2O, som kunna förekomma likt vattenånga alternativt H2O&#;(g), flytande vatten alternativt H2O&#;(l), samt is alternativt H2O&#;(s).
De tre klassiska tillstånden
[redigera | redigera wikitext]Fast
[redigera | redigera wikitext]Partiklarna (joner, atomer alternativt molekyler) existerar packade tätt tillsammans. Krafterna mellan partiklarna är sålunda starka för att partik
Aggregationsformer 1
De flesta ämnen man känner till kan anta de tre olika aggregationstillstånden fast, flytande och gas. Som exempel kan tas vatten: i fast form kallas vatten för is eller snö, i flytande form vatten och i gasform vattenånga. Det är temperaturen (och viss mån även trycket) som avgör vilket aggregationstillstånd vatten har.
Ämnen som inte kan fås att övergå från fast form till de övriga aggregationsformerna är ämnen uppbyggda av mycket stora molekyler. Lägger man en fläskkotlett på en het stekpanna så övergår fettet på kotletten (små molekyler) från fast till flytande och ev. till gas medan köttet (proteinerna = långa molekyler) inte blir flytande utan förkolnar om man värmer för mycket. Klicka härför att se vad som händer.
För att ange aggregationsformen för att ämne används beteckningarna (s) för fast, (l) för flytande och (g) för gasformigt tillstånd.
Om du bläddrar vidare får du en beskrivning av de
Alla grundämnen kan vara i fast, flytande och gasform. Dessa tillstånd kallas för aggregationsformer. Det som bestämmer vilken form ett grundämne har är temperaturen. Vid olika temperatur rör sig atomerna (eller molekylerna) i ämnet olika mycket. Ju varmare det är desto mer rör sig atomerna (eller molekylerna). Det skiljer sig också mellan olika grundämnen vilken form det har vid en viss temperatur.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
- Fast ämne: Atomerna/molekylerna rör sig väldigt lite. De är tätt packade och rör sig bara med små rörelser.
- Flytande: Om du tillför värme rör sig atomerna/molekylerna mer. I vätskor är atomerna/molekylerna fortfarande tätt packade, men de rör sig fritt och byter plats med varandra.
- Gas: Atomernas/molekylernas rörelser är så stora att de frigör sig från varandra. Atomerna/molekylerna rör sig med hög fart och krockar med omgivningen. Det är tomrum mellan partiklarna. Det finns ingen luft eller något annat utan det är helt tomt mellan dem.
Alla ämnen har också en smältpunkt och en kokpunkt. Det mest kända exemplet är vatten, som smälter vid 0 grader och kokar vid grader Celsius. På nästa bild kan du se vad det heter när ämnen by